Ref: Ur boken Medvetandet och döden av Kersti Wistrand - Jan Pilotti
Swedenborgs liv synes ha slutat synnerligen fridfullt och harmoniskt hos hantverkarfamiljen Shearsmith i London. Det finns flera vittnesbörd om att han upplevde en kallelse från den andra världen att vid en bestämd tidpunkt komma över dit. Shearsmiths tjänsteflicka, Elisabeth Reynolds, lär ha hört honom några dagar i förväg förutsäga tidpunkten för sin övergång, och om hans sinnesstämning härvid ha sagt: "Han var så glad som om han skulle få ledigt eller gå ut och roa sig."
I de engelska metodistemas högkvarter lär också viss bestörtning ha väckts åv ett litet kort brev från Swedenborg där han bara ville meddela att han tyvärr inte, såsom han önskat, kunde träffa någon den 29 mars 1772 eftersom han då skulle övergå till den andra världen vilket ju också ägde rum alldeles som han förutsagt.
Allt tyder på att Swedenborgs egen bortgång förenades med en ljus och fridfull upplevelse av att högre väsen kallade honom att komma över till dem, att gå över till nya uppgifter i en andlig värld.