SANN KÄRLEK KAN VÄNTA

Kulturlögnen: "sex är kultur"

Utan att vara rädd för att motsäga sig så baserar de militanta sina argument om "fri sex" lika ofta på naturalism som på dess motsats kulturtraditioner. Dessa argument ser inte att mänskligheten har en ursprunglig natur, utan ser allt mänskligt beteende som en produkt av dess kultur.

Homosexualitet förklaras därför som ett naturligt sexuellt val bland andra, alla med samma moraliska värde. Vi hör ofta att vi lever i ett "multisexuellt samhälle" där alla "sexualiteter kan ses uttryckta. Toleransen är obegränsad, en del föreslår till och med att pedofiler (barnsex) skall bli tillåten, och att tabut kring incest skall tas bort. Alla dessa idéer är föremål för tidningarnas oroliga rubriker.

Den kulturella myten är lika felaktig som naturalistens. Det är totalt felaktigt att förneka de naturliga lagar som delvis avgör vår existens. Naturliga och kulturella lagar måste existera i harmoni på samma sätt som sinne och kropp.

Sexualiteten kan inte fullt utvecklas om den inte levs i harmoni med sitt ursprungliga syfte.

Om det är sant att inriktningen av våra sexuella impulser beror på vår familjebakgrund och vår kulturella miljö, så är det inte mindre sant att säga att all påverkan vi tar emot är inte lika. En person som har växt upp i ett harmoniskt hem har alla chanser att bli sexuellt inriktad att leva sitt liv med en person av det motsatta könet. Å den andra sidan, en aggressiv eller frånvarande fader, eller en extremt behärskande moder, kan ses som orsaken till homosexualitet och sexuellt avvikande beteende.

Förvirringen mellan sex och kärlek

"Fred och kärlek", "älska istället för att kriga" proklamerade studentrevolten 1968, som om sexualitet automatiskt var ett uttryck för fred och kärlek. Denna monumentala barnslighet över den sexuella revolutionen är grunden för en farlig förvirring.

Eftersom sexualitet också kan leda till det värsta våld. Värre än fysiskt våld, så attackerar det den mänskliga själen: detta gäller våldtäkt, sexuella övergrepp på barn, och sexuellt slaveri. Pornografi utnyttjar maximalt denna problemfyllda och aggressiva delen av den obemästrade sexuella impulsen . I Frankrike så var omkring en kvinna av 20 ett offer för sexuella övergrepp, 67% före 15 års ålder. (Sexuellt beteende i Frankrike, 1993).

Även bland vissa gifta par, så upplevs okontrollerad sexualitet som aggression.

Enligt den amerikanske psykiatern Erich Fromm: "Sexuellt begär kan stimuleras av fruktan för ensamhet, av en önskan att erövra eller erövras, genom fåfänga, genom en önskan att skada eller till och med förstöra, lika väl som det kan vara av kärlek. Det verkar som om av alla starka känslor, så verkar kärleken vara den enda, som kan stimulera och innehålla en sexuell önskan. Eftersom de flesta människor kopplar ihop sexuell önskan med kärlek, så drar de lätt den felaktiga slutsatsen att de är kära i varandra när de fysiskt dras till varandra. (Kärlekens konst).

Sexualitet blir inte en äkta kärlekshandling förrän en person har lärt att älska först innan, sexuella relationer tas upp. Det är under puberteten som man uppnår denna hjärtats mognad genom självkontroll och osjälviska relationer. Om man blir "befriad" alltför snabbt, så blir den inriktad mot mig själv istället för mot andra. Som professor Henri Joyeux upplyser oss om: "för tidiga sexuella relationer är i själva verket bara onani mellan pojkar och flickor". Eftersom var och en bara söker sin egen tillfredsställelse.

Dr. Suzanne Kepes skriver om detta: "Bland minderåriga så finns ett grundläggande behov att visa sin virilitet eller femininitet och de vet inte hur man grundar den på kärlek. Om vi gör en ekonomisk liknelse, den psykologiska processen är densamma som prostitution: den är en bekräftelse av ens egen makt och ens identitet men utan kärlek, även om ånger och skuld följer."

Att smickra tonåringar genom att få dom tro att deras sexuella behov är detsamma som kärlek, är detsamma som att farligt lura dem om deras mognad. Det skulle också dra dom bort från relationer som skulle få deras karaktär att mogna, som sann vänskap, gruppgemenskap och respekt för andra. Vänskap utvecklar en moralisk känsla, eftersom den kräver ärlighet, lojalitet och osjälviskt givande. För tidig sexuell förälskelse, å den andra sidan, uppmuntrar själviskhet, hyckleri och utvecklar ett falskt ego i tonåringen istället för en äkta identitet.

Myten om sex som underhållning och den erotiska fällan.

"Vi tycker om underhållande sex, sex som ett vänligt sätt att kommunicera, som en godis", förklarade en TV producent (Liberation, Sept. 13, 1986). Efter den naiva myten att "sex är kärlek", spritt av alla slags sexmedier.

Enligt denna myt, så är sex inget annat än ett enkelt tidsfördriv. Det skulle verkligen vara rikligt, omväxlande och med hjälp av alla sexhjälpmedel också effektivt. Det är inte alltför dyrt heller med statligt subventionerade ungdomskondomer.

Denna uppfattning baseras på ett allvarligt missförstånd om den mänskliga sexualiteten. Alltsedan Freud, så vet vi att sex inte bara omfattar kroppen, utan alla delar av vårt psyke. Det finns inte en enda sexualitet, även rent mental, som inte varaktigt påverkar våra känslor och vår önskan att älska.

Varje sexuell upplevelse lagras i vårt undermedvetande och skapar ett emotionellt och mentalt avtryck.

När sexualiteten utövas inom sann kärlek, baserat på total hängivelse, så för dessa minnen mannen och kvinnan närmare varandra. Å den andra sidan, när sexualiteten upplevs på ett själviskt sätt, med barnslig motivation, så tenderar den att frysa den personliga utvecklingen.

Det är därför som okontrollerad sexualitet tenderar till att bli mer och mer vild och besatt. Idag är det bevisat att pornografi fungerar som en drog. En drog på den fria marknaden, vilken idag svarar för 25% av totala tidskriftsförsäljningen, och 40% av videomarknaden. Samma relation gäller mellan mjuk och hård pornografi som mellan mjuka och hårda droger: människor går omedvetet över från den förra till den senare. Miljoner av franska män är vana vid pornografi. Den förstör par, eftersom sexdrogade män antingen förlorar intresset för sina hustrur eller blir våldsamma i förnedrande fantasier som tillfredsställer deras fantasi. Till sist så uppmuntrar pornografi till sexuell kriminalitet.

Enligt en studie i fängelser, så erkänner 82% av de som begått övergrepp på barn, att pornografi har haft den avgörande rollen på deras tankar och gärningar. I 40% av sexuella brott, så erkänner den kriminelle att han använt pornografiskt material just före brottet (Meese Commission on Pornography, 1986). I vårt övererotiska samhälle, så påverkar de överallt förekommande sexuella bilderna inte bara potentiella kriminella. De når oss alla, speciellt barn och ungdom.

Myten om "sexuell upplevelse"

Om vi börjar med materialistens uppfattning, så tror en del att många sexuella upplevelser är det bästa sättet att lära sig att älska. Enligt denna logik, "...ju mer jag älskar med olika personer, desto mer lär jag mig." Detta är huvudprincipen hos många "herr-tidningar".

I verkligheten, så är förföraren vanligen en person som känner sig oförmögen att älska och kompenserar sin brist på känslor genom ett behov att dominera eller såra andra. Dessutom så försvagar sexuell aktivitet med många personer, kraften hos ens känsloliv. På grund av kraften hos minnet av sexuella känslor, så stör minnet av tidigare sexuella upplevelser nuvarande och framtida upplevelser, ibland i form av mycket klara bilder och känslor under samlaget. Detta fenomen förstör intimiteten. Så ju fler sexuella partners en person haft, ju mer är hennes verkliga minne (hjärta) tyngt av souvenirer som håller henne borta från att investera i en sann, unik kärleksrelation.

Idealet är fortfarande att vara oskuld före äktenskapet. I så fall är parets sexualitet en hemlig trädgård, orörd av någon annan och detta stärker parets intimitet. Kroppens oskuldhet tillåter hjärtats oskuld. Långt ifrån att vara ett handikapp, så tillåter bristen på sexuell upplevelse före äktenskapet, paret att tillsammans upptäcka denna sköna trädgård. Enligt en psykolog Coleen Mast:

"I ett äktenskap, så ökar den sexuella upplevelsen önskan hos paret att lära känna varandra och fördjupa sin relation. Sex förenar dem, berikar och stimulerar deras ömsesidiga hängivelse." (The World and I, Sept. 1989).

De ungdomar som redan upplevt föräktenskapliga sexuella förbindelser kan fortfarande förändra sina liv, genom att avhålla sig från sex, och omskapa sig själva till "en andra oskuld" för att förbereda äktenskap.

3. DEN PÅHITTADE UNGDOMLIGA SEXUALITETEN

Den sexuella impulsen ansågs en gång komma tillsammans med puberteten och endast vara mogen vid slutet av puberteten. Tonåren som var förändringsperioden mellan barndom och vuxet liv, krävde känslomässig mognad genom disciplin av sinnena.

Men alltsedan 60-talet, så har tvärtom tonåren ansetts som den ideala åldern för sexuella upplevelser.

Genom att spela på känslorna av osårbarhet och allsmakten hos tonårsgruppen, så uppmuntrar vår kultur alla själviska, antisociala och självförstörande impulser hos tonåringarna, istället för att hjälpa honom eller henne på vägen mot social mognad. Som psykologen Tony Anatrella säger, så lever vi i ett "tonårssammhälle".

Efterverkningarna av för tidig sexuell aktivitet

Sexuella upplevelser är mycket destabiliserande för tonåringar. De kastar sig in i en värld av känslor, som de inte har en chans att hantera. De ger intrycket att de har kapacitet att älska, medan tonåringen i själva verket genom sin sexuella upplevelse, mer försöker bekräfta sin egen virilet eller femininitet, än att tillfredsställa motparten.

På detta sätt så blir sexuella upplevelser en källa till tragiska missförstånd hos tonåringen. Detta blir till en stor riks för depression och självmord. Enligt en amerikansk undersökning, så har 36% av tonåringarna som försöker begå självmord, just brutit en relation med någon. (Pediatrics, Febr 1991).

Som tur är så är inte tonåringar alls så sexhungriga som en del vill få oss att tro. ACSF rapporten 1993 om sexuellt beteende i Frankrike avslöjar: "den första sexuella debuten sker vid 17 års ålder för män och 18 år för kvinnor."

Många tonåringar har sin första sexuella upplevelse under påverkan av ett socialt tryck, som får dom att tro att dom är onormala om de fortfarande är jungfrur vid 16 års ålder. Ändå värre: 60% av flickorna som hade sexuella upplevelser före 15 års ålder, och 74% av de som haft dem före 14 års ålder var påverkade av hot eller våld, av en vuxen eller en äldre tonåring. (Alan Guttmacher Institute, Sex and Americas Teenagers)

I en gallupundersökning av amerikanska familjeplaneringsinstitutet, så svarade en majoritet av 84%, unga flickor över 16 år, om vilket ämne de ville ha mer information om, "Hur man säger nej utan att verka otrevlig?" (USA Weekend, December 27-29, 1991)

Flertalet studier visar att sexuell avhållsamhet är en stabilitetsfaktor bland ungdomar. En gallup som gjordes 1987 av Who's Who Among American High School Students visar att 73% av toppstudenterna var oskulder. En annan undersökning visar att rena tonåringar löper sex gånger mindre risk att begå självmord, 18 gånger mindre risk att fly hemifrån, 10 gånger mindre risk att använda marijuana och 5 gånger mindre risk att bli utkastade från skolan, än sexuellt aktiva tonåringar.

Enligt läraren Guy Durand: "Sexuella upplevelser, speciellt för de unga, riskerar att blockera deras psyko-sociala utveckling. Genom att bara leva sexuellt för nöjes skull, så blir ungdomar oförmögna att också senare att använda sexualiteten som ett språk och en hängivelse åt andra.

Sexuella upplevelser har en tendens att kristalliseras vid nivån av den första upplevelsen. Det är därför som ett offer för barnotukt kommer att bevara barnsliga reaktioner mot denna upplevelse, även som vuxen. Ofta så blir han eller hon en förälder som misshandlar barn.

På samma sätt så kommer ett tonårsoffer att ha problem, när hon en gång gifter sig, att gå utanför självcentrerad och tvingande barnslig sexualitet. Även onani riskerar att bevara denna ovana till vuxen ålder och kristallisera själviska och skuldbelagda tendenser av vuxen sexualitet. Dessutom så skapar det en grund för fantasier som inget har med verklig sexualitet att göra och förstör sexualiteten som en relation till andra. Det är under tonåren som kampen mot onani måste vinnas.

Som slutsats, i puberteten så vaknar sexualiteten men det visar inte att den är vuxen. Den visar mer exakt början av tillväxtperioden, under vilken tonåringen måste kunna behärska sina fysiska begär, och inordna dem i ett större sammanhang av sann och evig kärlek.

Bedrägeriet med sexuell undervisning

Under dessa förhållanden så kan man fråga sig vad meningen är med sexuell upplysning för ungdomar under 14 år som om de var fullt sexuellt aktiva, ville bli eller skulle bli? Vad skall vi tänka om målen med att upplysa mot AIDS, med skattemedel, och massdistribuerat till tonåringar uppmuntrande dem att förlora sin oskuld så fort som möjligt?

Det är inget annat än en inbjudan till sexuell aktivitet och propaganda för kondomen. Genom sin brist på trovärdighet så är denna typ av information en bidragande faktor i spridandet av AIDS.

Ungdomar uppmuntras att ta dödliga risker, genom att man ljuger om det skydd som ges. Som ett bevis på effekten av sexuella upplysningskampanjer räcker det att komma ihåg hur samma felaktiga resultat uppstod genom skolkampanjen med kondom mot oönskade tonårsgraviditeter. Sedan 1973 när familjeplanering påbörjade dessa kampanjer i USA, så blev den totala effekten av dessa en ökning av den sexuella aktiviteten hos ungdomar, och därmed en ökning av graviditeter (+87%) och aborter (+67%) bland tonåringar. Exakt motsatsen till vad som var målet. (Pediatrics, Febr 1991).

Sexuell upplysning i allmänhet ger ungdomar en känsla av olust genom att den presenterar all tonårssexualitet som ok, och genom att göra narr av att vara oskuld, som om det vore en defekt.

Psykoanalytikern Tony Anatrella varnar oss för dess verkliga motiv:

"Man kan fråga sig om inte alltihop är en jättestor illusion organiserad av vuxna som fortfarande fascineras av tonårssexualitet som de själva identifierar sig med. Denna relation har en fantasikaraktär och denna sjukliga önskan att sexuellt inspirera barn är en allvarlig felaktighet i relationen till dem."

Hyllning till blygsamheten

Fördomarna som finns bakom alla frestelser att uppmuntra ungdomar till sex består av iden att blyghet, vilket visar på en bevarad oskuld, är en produkt av förtryckt och skuldframkallad moral.

Borgerskapets sista bastion." I själva verket så är det tvärtom. Blyghet kommer inte av skuld, utan från en inneboende och intuitiv känsla att sexualitet är någonting heligt, som är intimt förknippad med vår identitet. Att det hör till det gifta parets intimitet och att det därför måste skyddas. "Blyghet" är individens skyddsvakt", säger Xavier Lacroix. Skam är däremot sinnesstämmning som föds när vår naturliga blyghet är kränkt. Att upptäcka sin blyghet är en naturlig rätt. En gång i tiden så bestraffade samhället "kränkningar av vår blyghet."

4. VAD ÄR KÄRLEK ?

Den romantiska myten om kärlek

Genom inflytande från Hollywood, romantikens arvtagare, så blev kärlek synonymt med passion. I det moderna sinnet så hör kärlek exklusivt till känslorna. Att älska är att "känna" kärleken, en upplevelse som plötsligt kommer över dig. Som du på inget sätt kan påverka. Och den kan försvinna lika mysteriskt som den kom (förutom i filmen, där istället filmen tar slut).

Denna övervärdering av känslorna är helt motsatt en annan uppfattning om kärleken, nämligen den som värderades i det kristna äktenskapets tradition: kärlek som en viljeakt inte bara en känsla.

Som viljan att ge ut av sig själv ovillkorligt, för andras lycka och genom att besegra sin själviskhet. På detta sätt så är äktenskapet inte bara det önskade målet av kärleken, utan dess verkliga fundament. Det är ett samspel mellan kärleken som en viljeakt och en passion, eller som filosofen Denis de Rougemont tillägger, "Hur många män förstår skillnaden mellan en besatthet som man ger efter för och ett öde som man accepterar?"

De två dimensionerna av äktenskapskärlek

Passion och att aktivt älska sin partner är inte motsatta varandra, utan två sidor av vad som skulle vara en äktenskapsrelation. Enligt psykologerna så är förblindande kärlek, karaktäriserat av att idolisera den man älskar, och återskapa den barnsliga upplevelsen av bundenhet till föräldrarna. Viljan att skapa långsiktiga relationer och att uppoffra sig själv är istället kärnan i en förälders kärlek. Stabil äktenskaplig kärlek innehåller två dimensioner: en som kommer från ett barns relationer, och uttrycks i tacksamhet, självförtroende och känslomässigt beroende (känslan att inte kunna leva utan sin partner), och den andra som kommer från en föräldraattityd, som uttrycks i absolut hängivelse, känslan av ansvar för varandra som makarna känner.

På samma sätt som ett barn behöver känslan av evighet som skapas av den absoluta och oförstörbara karaktären av föräldrarnas kärlek, så behöver äktenskapspartnern känslan av evighet som skapas genom den totala och absoluta hängivenheten hos sin partner. Denna bas försäkrar förtroende och säkerhet som är nödvändig för att hela och få bådas hjärtan att blomstra.

Det är dimensionen av hängivenhet som tillåter att äktenskaplig kärlek att hålla.

Tillfällig förälskelse förändras alltid.

Som psykologen Erich Fromm skriver:

"Kärlek skall i huvudsak vara en viljeakt, valet att fullständigt ge mitt liv till någon annan... Att älska är inte enbart en kraftkänsla utan ett medvetet val, en bedömning, ett löfte".

Det är också den absoluta hängivenheten som uttrycks i äktenskap som tillåter en äktenskaplig relation att uppnå en social dimension. Det delade projektet för ett äkta par börjar vanligtvis med en önskan att få barn, men sträcker sig även till känslan av socialt ansvar och gästfrihet. Betydelsen av ett äktenskap är inte av privat natur, utan också social. Denna sociala funktion befäster kärlek mellan makar, och hjälper dem att utvecklas från "två personers själviskhet" som är karakteristiskt för smekmånaden, mot en känsla av deras ansvar som föräldrar och sociala individer.

Tonåringar söker absolut kärlek, som finns i absolut hängivenhet. Som tonåringar, så har vi alla drömt om att finna vår själsfrände med vilken kunde dela resten av våra liv. Vi ville älska för hela livet, och till och med evigheten. Vår första förälskelse gav oss denna känsla av evighet.

Tonåringen har inte alltid den känslomässiga mognaden för binda sig för hela livet. Hans eller hennes ideala kärlek är fortfarande i fantasin, medan passionerad förblindande kärlek arbetar i hans eller hennes kropp. Han eller hon måste tvinga sig att harmonisera de två, och skjuta upp dom kroppsliga begären till ett senare tillfälle. Det är genom det kärleksideal som han eller hon har som tillåter honom eller henne att förbli ren till sin framtida partner. Idealet av avhållsammhet före äktenskap kommer direkt från idealet om absolut kärlek.

Äktenskap eller sambo?

Vid en första anblick så verkar det som att leva tillsammans före äktenskapet, eller "proväktenskap", ger en god förberedelse för äktenskap, till och med en god test före definitivt val. Det hela verkar så logiskt att få föräldrar ens vet hur de skall svara sina barn som vill gå denna vägen.

Problemet är bara att statisktiskt sett så har par som lever tillsammans före äktenskapet en mycket större risk att skilja sig. Samlevnad före äktenskapet är därför indirekt den största orsaken till skilsmässa.

Detta fenomen kan enkelt förklaras. Att leva tillsammans före äktenskap är baserat på ett system av enbart vänskap, där man vägrar att hänge sig fullständigt för varandra. Båda håller en bakdörr öppen om det skulle bli för svårt. Äktenskap å den andra sidan, tillåter en att gå igenom krisen och fördjupa parets närhet till varandra genom svårigheterna, när relationen levs som ett verkligt hängivande för varandra. Även om de två typerna av relation verkar identiska så är de till det inre, omedvetet fullständigt olika.

Ett par som etablerar sin relation på grund av icke-hängivande får vissa ovanor, och på grund av dessa extremt svårt att utveckla sig mot det helt olika sätt som ovillkorligt hängivande för varandra innebär. Vid en undersökning i början av 80-talet, så frågades ogifta par: " När ni börjar leva tillsammans, var det ett medvetet beslut eller hände det bara av sig själv?" Två tredjedelar (och fler män än kvinnor) svarade det senare. (Louis Roussel, The uncertain family). Kan någon tro på en sådan grund, att dessa par kommer att hålla, även om de gifte sig?

Termen "testäktenskap" är en illusion. Äktenskap är inget som man bara prövar, mer än att födas eller att dö. Som en absolut central händelse i livet, så motsvarar det att gå från en existensform till en annan. Hela tonårstiden är inte alltför lång för att förbereda ett sådant vågspel.

I motsats till vad många säger, så är inte äktenskap en flykt från vad som är farligt. De som bara söker trygghet i kärleken har inte förmågan att etablera ett lyckligt par, ännu mindre en lycklig familj. Äktenskap är en total investering mot ett heroiskt och stort äventyr.

Den sanna familjen, kärlekens skola

I en berömd bok med titeln Kärlekens konst, så föreslår Erich Fromm att kärlek är en konst som liksom andra konstarter, måste läras. Det är verkligen en mycket svår konst, och ändå livsviktig för alla människor.

Kärlekens regler innehåller vad som kallas "moral". Detta är inte nödvändigtvis ett nedtryckande system, utan ett nätverk av normer vilket hjälper utvecklingen och träningen av äkta kärlek.

Även om moralregler varierar från en kultur till nästa, så har en del universellt värde. Om dessa värden förloras så kollapsar civilisationer genom att män och kvinnor inte får rätten att lära sig älska, vilket är den mest grundläggande rätten.

Speciellt principen om avhållsammhet före äktenskap, och trohet inom äktenskapet är ett strålande ideal för varje individ och en bidragande faktor för harmoni i samhället. Föräldrar måste lära ut och visa sina barn dessa ideal vilka är grunden för barnens framtida lycka.

Det är verkligen viktigare än allt annat att kärleken konst lärs i familjen. Familjen är kärlekens oersättliga skola. Vår första upplevelse av kärlek är den som vi upplever i vår familj. Det är därför ett enormt ansvar, att starta en familj och föda barn, som kräver mognad och generositet. Det finns oändligt många exempel på hur barn som växer upp i ett hem med konflikter eller i ett brustet äktenskap lider av känslomässiga skador, av psykologisk natur och relationsramar. Och de upprepar ofta exakt samma fel som sina föräldrar.

Mycket ofta så är överdrivet intresse i sexualitet bland de unga inget annat än ett direkt resultat av brist på kärlek och positiv påverkan från familjen. Det är detsamma för allt destruktivt beteende bland de unga. Enligt Claude Couderc, författare till Our children faced with drugs, så är det en familjersättning som vissa tonåringar söker i droger eller kriminalitet.

När Andre Gide, tillsammans med en hel generation av intellektuella uttalade:

"Familjer, jag hatar er! Stängda hem, stängda dörrar, avundsjuk hållen lycka!" sa han, i själva verket hans egna upplevelser. Familjen kan verkligen bli som ett helvete, en plats av undantag och förtryck, när den baseras på felaktiga grunder. Hur många män och kvinnor har inte upplevt denna bittra erfarenhet idag? Hur många barn betalar inte priset för deras föräldrars omogna kärlek?

"Kärlek börjar i hemmet. Människor som fullständigt och verkligen älskar varandra är de allra lyckligaste i hela världen. Vi ser detta mycket klart bland de fattigaste. De älskar sina barn. De älskar sina hem. De kan äga nästan ingenting eller verkligen vara helt utfattiga, men de är verkligen lyckliga."

Moder Teresa

För att komma ur cirkeln av familjelidande, så får vi inte luras av de falska myterna från vår moderna kultur. Låt oss söka för oss själva och för våra barn, den sanna kärlekens absoluta och eviga ideal. En sådan kärlek existerar. Det är det mest ädla och modiga mål för män och kvinnor. Den kräver en total investering av en själv.

Och speciellt...

...sann kärlek kan vänta.