Ärade gäster, medlemmar i Familjefederationen för Världsfred och Enighet, mina damer och herrar:
Det är mitt stora nöje att med er, framstående ledare, få dela ett budskap om den Sanna Familjen. Som ni vet är familjen det mänskliga livets vagga och hörnstenen till en fredlig värld.
Det är min förhoppning att vi vid denna sammankomst, skall kunna finna den väg genom vilken vi kan bygga sanna familjer som vibrerar av hälsa genom Guds kärlek.
Gud är det absoluta Ett, det enda, oföränderliga och eviga Ett. Hans vilja är en och densamma. Om de mänskliga varelserna Adam och Eva hade förenat sig som en kropp under Guds kärlek, skulle allting ha blivit fullkomnat och perfekt. Guds ursprung, syfte och skapelseprocess såväl som orsak, verkan och riktning är alla absoluta.
De mänskliga förfäderna Adam och Eva inträdde i kaos sedan de fallit genom sin okunskap. Denna okunskap och detta kaos förökade sig från den individuella nivån till nivåerna för familj, nation och värld. Det har varit religionens uppgift och frälsningens försyn att befria oss från denna fallets sfär.
I de yttersta dagarna kommer Messias och undervisar klart om de absoluta, enda, oföränderliga och eviga orsak, riktning och verkan, sedda ur Guds synvinkel. Han kommer att rena världen från okunskap och kaos och återföra den till Guds ursprungliga sköte. Detta är fullbordandet av Guds vilja.
Om detta inte sker, så kommer i de yttersta dagarna alla religioner, "ismer", tankesystem och nationer att försvinna. Nu möter mänskligheten det tjugoförsta århundradet och inträder i det tredje årtusendets nya historiska era inom bara ett par år. Vid denna viktiga tidpunkt skulle jag vilja ge detta tal på temat "Principernas syn på Frälsningens providentiella historia" så att vi kan förbereda oss för den nya tidsåldern.
I syfte att skapa ett fullkomligt förhållande mellan Gud och mänskligheten, inriktat på Sann Kärlek, krävde Gud att människan skulle uppfylla ett visst mått av ansvar för att kunna nå enhet med Honom. Därför var det nödvändigt för Gud att ge våra första förfäder sitt bud. Med andra ord visste Gud att de befann sig i tillväxtperioden, på väg att nå fullkomning, så Han etablerade budet som det villkor Hans barn måste uppfylla i syfte att kunna ärva det mest värdefulla som finns, Sann Kärlek.
Ursprungligen var det meningen att Sann Kärlek skulle vinnas genom livserfarenhet och förstås genom inre förverkligande. Sann Kärlek är inte något som kan läras genom ord, en skriven text eller undervisning. Den upplevs fullständigt bara i livet. Skapade som nyfödda spädbarn, var det meningen att Adam och Eva skulle växa och fullkomna sig själva genom hjärtats erfarenheter i egenskap av sanna barn, sann bror och sann syster, sann make och sann maka samt sanna föräldrar inom loppet av deras hela liv. Endast efter att ha upplevt Guds Sanna Kärlek i dess helhet kan man fullkomna skapelsens syfte och bli en ideal mänsklig varelse.
Varje person önskar att hans kärleksobjekt skall vara tio miljoner gånger värdefullare än han själv, eller rentav oändligt mycket värdefullare. Om en mänsklig varelse fullkomnar sig själv så kommer denna person att få ett gudalikt värde genom att uppnå Guds gudomlighet och perfektion.
Men Gud etablerade i egenskap av den Sanna Kärlekens subjekt mänskligheten som objekt för Sin Sanna Kärlek. I enlighet därmed kan Gud uppfylla Sitt ideal av Sann Kärlek endast genom mänskligheten. Uppfyllandet av Guds syfte med skapelsen är den ideala värld där Gud och mänsklighet förenas genom absolut kärlek. Mänskliga varelser skapades som Guds kärleks viktigaste objekt. Endast de i hela skapelsen förkroppsligar Guds natur. De är födda som synliga kroppar till den osynlige guden. Om en person fullkomnar sig själv blir han Guds tempel, en synlig påtaglig kropp i vilken Gud kan ta sin boning fritt och fridfullt.
Guds övergripande ideal av absolut Sann Kärlek förverkligas och fullkomnas genom mänskligheten i ett vertikalt förhållande föräldrar-barn.
Gud skapade Adam först. Han var ämnad att bli Guds son och samtidigt den påtagliga kroppen för Gud själv. Senare skapade Gud Eva som objekt till Adam så att Adam och Eva skulle kunna fullkomna den perfekta kärlekens ideal, som är äktenskaplig kärlek. Eva var tänkt att bli Guds dotter, och som brud var hon också förutbestämd att på ett påtagligt sätt fullkomna idealet av Guds horisontella kärlek.
Den plats på vilken Adam och Eva blir fullkomliga, fulländande sin första kärlek genom att gifta sig under Guds välsignelse, är precis den plats där Gud möter Sin påtagliga brud. Detta beror på att Guds ideal av absolut kärlek nedstiger vertikalt och ansluter sig till den plats där idealet för Adams och Evas äktenskapliga kärlek föverkligas horisontellt. Guds Sanna Kärlek och mänsklighetens Sanna Kärlek förenar och fullkomnar sig själva vid samma punkt, låt vara att de kom från olika riktningar, en vertikal och den andra horisontal.
Guds syfte med skapelsen förutsatte att Adam och Eva lydde Guds bud, Gud som är den Sanna Kärlekens subjekt, och fullkomnade sig själva som Sann Man och Sann Kvinna. Ytterligare skulle de ha blivit ett Sant Par förenade i Guds Sann Kärlek. Genom att få söner och döttrar genom denna Sanna Kärlek skulle de sedan bli Sanna Föräldrar och leva i lycksalighet. Om Adam och Eva hade fullkomnat sig själva i Sann Kärlek, skulle de ha uppfyllt Guds strävan att bära en påtaglig kropp. Och när de fullkomnade sig själva som ett Sant Par skulle Guds absoluta kärleks ideal ha fullbordats.
Om Adam och Eva hade fått goda barn och blivit Sanna Föräldrar, skulle Gud ha etablerat Sig själv påtagligt som den Evige Föräldern och uppnått Sitt ideala: himmelrikets medborgarskap skulle ha spritt sig på ett gränslöst sätt i den andliga världens efter liv, baserat på myriader generationer av ättlingar i den fysiska världen.
Men Adam och Eva, de mänskliga förfäderna föll bort från Gud. När de utestängdes från Eden hade de ännu inte fått några barn. Sedan Han drivit ut dem hade Gud ingen grundval på vilken Han kunde ledsaga dem för att välsigna deras äktenskap. På så sätt har hela det mänskliga släktet utgått från våra felande förfäder. Mänskligheten har förökat sig utan något direkt förhållande av något slag till Guds kärlek.
Ärade ledare: Är det möjligt att det mänskliga fallet är resultatet av att man ätit frukten av något träd? Adams och Evas fall bar ett omoraliskt beteende mot Guds ideal av Sann Kärlek. Det faktum att Adam och Eva måste lyda budet visar att de föll i ett stadium av ofullkomlighet, det vill säga under sin tillväxtperiod. Ärkeängeln, symboliserad av en orm, frestade Eva att äta av frukten på gott och ont, och hon föll andligt. Senare frestade hon Adam (som också var alltför omogen att äta av frukten) och så föll de fysiskt.
Den enda möjliga synd som kunde ha varit dödlig i Edens lustgård, där Adam och Eva kommunicerade med Gud och levde i glädje, var den otillåtna kärlekens synd. De mänskliga förfädernas första fulländade kärlek skulle, därför att den var ämnad att vara fullkomnandet av kärleken för Gud själv, ha markerat begynnelsen till ett förhärligande som skulle ha fortsatt genom historien, fyllt av glädjens berusning utan slut och välsignelse för Gud, Adam och Eva och universum. Det skulle ha varit ett glädjefyllt tillfälle då Guds kärlek, liv och släktlinje skulle ha etablerats inom människosläktet. Tvärtom dolde emellertid Adam och Eva sina nedre kroppsdelar och gömde sig själva bland träden, darrande av rädsla. Genom att inte lyda den himmelska lagen etablerade de ett omoraliskt förhållande som grundval för falsk kärlek, falskt liv och falsk släktlinje.
I egenskap av avkomma till Adam och Eva föds alla mänskliga varelser med Ursprunglig Synd. Fallet gav upphov till en konflikt mellan sinne och kropp inom varje människa och gjorde så att våra samhällen fylldes med skamlig kärlek, och människor gör saker som står i motsättning till deras ursprungliga sinnens önskan.
Vi kan tänka oss detta ansvar på tre sätt. Det första ansvaret ligger i att bli den Sanna Kärlekens herre, vara i sanning fri och tacka Gud för kärlekens frihet och veta hur man kan förkovra och behärska sig själv. Detta ansvar för ett kärleksförhållande skall inte tas endast på grund av lagar eller sociala konventioner. I stället bör en person etablera ansvar genom sin egen självkontroll och beslutsamhet inom ramen för det livsavgörande vertikala förhållandet till Gud.
Därnäst kommer ens ansvar gentemot kärleksobjektet. Av naturen vill inte människor dela sin äkta hälfts kärlek med andra. Horisontal äktenskaplig kärlek, som skiljer sig från den vertikala kärleken mellan föräldrar och barn, förlorar sin potential för fullkomning det ögonblick den delas. Detta beror på att Skapelsens Princip förutsätter att man och hustru blir ett i absolut kärlek. Varje make har det ansvar som givits av kärleken att leva absolut för den andres skull.
Det tredje ansvaret för kärleken ligger i kärleken till barn. Föräldrarnas kärlek är grunden för barnens stolthet och lycka. Deras önskan vore att födas genom deras föräldrars totala och harmoniska enhet i Sann Kärlek, och deras önskan vore att fostras i detta slags kärlek. Föräldrars dyraste ansvar är inte bara att ta hand om sina barn på det yttre planet, utan också att ge dem den Sanna Kärlekens livselement som kan fullända dem andligt. Därför är familjen så värdefull. Det är endast i den Sanna Familjen som Sanna Barn, Sanna Bröder och Systrar, Sanna Makar och Sanna Föräldrar dagligen kan uppleva sitt sanna hjärta.
Om Adam och Eva hade blivit ett den Sanna Kärlekens par inriktade på Gud, skulle Gud ha kunnat ta sin boning i Adam och dennes påtagliga kropp och på sätt ha älskat Eva. Till yttermera visso kunde Adam och Eva ha blivit Sanna Föräldrar påtagligt förkroppsligande Gud och så givit upphov till godhetens kärlek, godhetens liv och godhetens släktlinje.
På grund av fallet blev emellertid Adam och Eva Satans påtagliga kropp och slutade med att bli det ursprungligt onda paret, onda föräldrar och onda förfäder. Eftersom mänskliga varelser utgick från denna rot kom de från den otuktige Satan, vilken är Guds fiende, och ärvde denna ondskans föräldrars släktlinje.
Mina damer och herrar: Gud måste ha upplevt en oerhörd smärta när våra mänskliga förfäder förstörde Hans ideal av Sann Kärlek genom fallet! Mänskligheten skulle ha blivit Guds söner och döttrar, men den känner inte Gud själv som sin ursprungliga förälder. Men även fastän Hans söner och döttrar tjänar Satan, har Gud arbetat för frälsningens försyn. Eftersom han är en absolut varelse vars skapelseideal också är absolut, har han genomfört frälsningens försyn trots stor sorg. Guds frälsnings försyn är återupprättelsens försyn, vilket betyder att återvinna skapelsens förlorade syfte, inriktat på Sann Kärlek. Frälsningens försyn är också återskapelsens försyn.
Eftersom mänsklighetens förfäder misslyckades med att uppfylla sitt ansvar, ärvde Satans omoraliska släktlinje och kom under Satans herravälde, kunde Gud själv inte direkt ingripa och återföra mänskliga varelser till deras ursprungliga position. Gud kan inte heller vare sig villkorslöst acceptera mänskligheten, som valde att ställa sig på den onda ärkeängelns sida, eller straffa dem. Så Gud använder strategin att placera en centralgestalt på den goda ärkeängelns sida; genom att först bli angripen etablerar denna gestalt gottgörelsens villkor att återställa vad som gått förlorat. Satan slår till först men måste som en följd därav inta förlorarens position. Första, Andra och Tredje (Kalla kriget) världskrigen är goda exempel på detta. Den sida som slog till först förlorade.
Utifrån återupprättelsens försyns helhetsperspektiv är grundvalen för samarbete mellan moder och son mycket viktig. Så var det på Jakobs, Moses och Jesu tid. Gud arbetade med Sin försyn att avskilja människor från sataniskt liv och satanisk släktlinje genom att etablera grundvalen för samarbete mellan en moder, som måste fullfölja det ansvar som fallets upphov Eva hade, och familjens andre son.
Gud kan inte direkt anknyta till den förste sonen, eftersom han står i positionen att ha ett direkt blodsband med Satan vilken genom fallet var först med att dominera mänskligheten. Gud har varit verksam med att återupprätta godhetens blodslinje genom att påverka den andre sonen, som representerar godhetens sida, att etablera ett villkor. Därefter påverkade Gud den förste sonen, representerande ondskans sida, att inta en position som underordnad den andre sonen.
I Adams familj genomförde Gud försynen att etablera den andre sonen, Abel, och få honom att underordna sig den förste sonen, Kain. Trots att Eva hade fallit skulle hon i egenskap av moder ha ansträngt sig för att skapa enhet mellan de båda bröderna. Slutligen mördade emellertid Kain Abel (1 Mosebok 4:8). På så sätt kunde inte frälsningens försyn fullföljas utan förlängdes.
Det fanns också en nödvändig formel för samverkan mellan moder och son på Noas tid, men denna formel av meningsfullt samarbete förverkligades ej förrän på Rebeckas och Jakobs tid.
Det mänskliga fallet begicks av tre varelser: Adam, Eva och ärkeängeln. Ärkeängeln förförde Eva och orsakade det andliga fallet, och senare förförde den fallna Eva Adam och orsakade det fysiska fallet. Som ett resultat härav vände de ryggen åt Gud, och den fallne ärkeängeln blev Satan. Emedan frälsningens försyn är återupprättelsens försyn, kan återupprättelsens princip genomföras endast genom att man går i en riktning som är till 180 grader motsatt fallets.
Gud förlorade Adam, som hade den Sanna Kärlekens och det Sanna Livets frö. Därför måste Gud finna en son med en ny säd som är fri från satanisk anklagelse. Precis som Gud skapade Adam först, måste Gud förbereda en ny förste son som i enlighet med återupprättelsens försyn, som är återskapelsens försyn, inte har något att göra med fallet. Detta är grundvalen för idén om den kommande Messias. Messias tillbakavisar deras syndfulla liv vilka har en fallen släktlinje under Satans herravälde. Han kommer som en Sann Person vilken inympar den fallna mänskligheten i det nya livets säd. Messias har sina rötter i Gud och kommer i egenskap av den Andre Adam, som utplånar allt som den förste Adam ställde till med. Det är därför som Gud inte kan sända en övermänsklig Messias som kommer att arbeta enbart genom mirakel.
För att en son som har denna säd av Guds kärlek skall kunna födas på jorden måste det först finnas en moder. Och modern kan inte framföda detta barn på ett konventionellt sätt. Befruktningen måste ske genom återupprättelsens formel. Allt samarbete mellan mödrar och söner som ägt rum under återupprättelsens försyn är en förberedelse och ett villkor för att Guds son skall kunna födas med det nya livets säd, fri från satanisk anklagelse. Genom att lägga betingelser i syfte att undvika Satans angrepp, och genom att underordna den förstfödde sonen som representerar det onda, återupprättar moder och son den kärlek, det liv och den släktlinje som togs över av Satan.
I Adams familj slogs Kain och Abel med varandra utanför moderlivet. Deras kamp resulterade i Abels, den andre sonens död.
Sedan kom Jakob. På den grundval som lagts av många gudfruktiga människor vilka betalade gottgörelse och gjorde uppoffringar efter Abels tid, nådde Jakob till sist upp till den nivå från vilken Satan först kom att dominera människosläktet. Därefter ställdes Jakob mot sin tvillingbroder Esau. Vid Jabboks vadställe organiserade Jakob villkoret för andlig seger över ärkeängeln (1 Mosebok 32:38). Och genom att vinna över Esau (1 Mosebok 33) som hade positionen som ärkeängelns påtagliga kropp, blev Jakob följaktligen välsignad såsom historiens förste segrare och gavs namnet "Israel". Men han var redan i sitt fyrtionde år.
Satan sådde fröet av falsk kärlek i Evas moderliv, och Eva framförde liv av ondska. Därför var det nödvändigt för Gud att rena en moders sköte från vilket den himmelske sonen skulle kunna födas. Denna reningsperiod av separation från Satan måste nödvändigt börja vid tiden för avelsen och fortsätta till fyrtio års ålder, så även fastän Jakob var segerrik uppfyllde han inte detta kriterium. Denna storartade moder som axlade ansvaret för att detta villkor skulle kunna uppfyllas var Tamar.
Därefter ville Tamar ha Sela, Judas tredje son, till make, men Juda gav honom inte till henne. Juda tänkte att hans två söner hade dött på grund av Tamar, så han var rädd för att Sela skulle dö och att släkten därmed skulle dö ut.
Men Tamar hade övertygelsen att hon skulle föra det utvalda folkets släktlinje vidare. För att kunna göra det förklädde hon sig som en prostituerad och låg med sin svärfar, Juda, och blev havande med tvillingar. Vid tiden för födelsen sträckte en av tvillingsönerna, Sera, ut sin hand ur skötet för att födas först. Men han drogs tillbaka in i skötet, och den andre sonen, Peres, föddes först och tog så sin äldre broders position. I Tamars moderliv kämpade alltså de första och andra sönerna, och deras omvända positioner avskiljde dem från Satan. Detta blev villkoret för återupprättelse i moderlivet. Utifrån detta villkor kunde Messias avlas inom det utvalda folkets blodslinje på basis av nationen Israel vilken kunde stå upp mot det romerska kejsardömet tvåtusen år senare. Den segerrika grundvalen på den nationella nivån kunde sedan bildas i ett moderssköte fritt från satanisk anklagelse, förberett för Guds sons säd. På denna grundval framträdde den heliga modern Maria i Guds försyns huvudström.
Maria rådgjorde med prästen Sakarias, som var hennes släkting och dessutom högt ansedd. Sakarias hustru Elisabet blev, med Guds hjälp, havande med Johannes döparen. Hon sa till Maria: "Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig?" (Lukas 1:42-43). Med dessa ord vittnade hon om Jesu kommande födelse.
På detta sätt lät Gud Maria, Sakarias och Elisabet veta
om Messias födelse före någon annan. Alla tre hade den
absolut avgörande missionen att följa Guds vilja och tjäna
Jesus. Sakarias familj lät Maria stanna i deras hus.
Jesus avlades i Sakarias hus.
Elisabet och Maria var kusiner på sina mödrars sida. Men enligt Guds försyn ansågs de vara systrar, med Elisabet som den äldre (Kain) och Maria som den yngre (Abel). Maria mottog Elisabets hjälp i Sakarias närvaro. Genom detta samarbete gottgjorde Sakarias familj på det nationella planet den brist på enhet mellan moder och son som hade funnits på Leas och Rakels tid i Jakobs familj ( 1 Mosebok 29-30). Detta gjorde att Jesus kunde födas. För första gången i historien kunde på jorden, fri från satanisk anklagelse och genom ett förberett moderliv, Guds sons frö planteras - den Sanne Faderns säd. På detta sätt föddes Guds enfödde son, innehavaren av Guds första kärlek, för första gången i historien.
Maria var tvungen att åstadkomma något som inte kunde förstås av det sunda förnuftet och inte så lätt tolereras under de lagar som rådde vid den tiden. Maria, Elisabet och Sakarias hade blivit andligen förvandlade. De följde den uppenbarelse som kom från Gud och trodde villkorslöst att det var Guds vilja och önskan. Trots att Guds son nu kunde födas på jorden, behövde han en skyddsmur för att kunna växa upp i säkerhet i den sataniska världen och uppfylla Guds vilja. Gud hade hoppats att dessa tre människor i Sakarias familj skulle etablera denna skyddande grundval. Det finns många synpunkter att beakta beträffande hur allvarligt de tre var tvungna att hänge sig själva åt uppgiften att beskydda och tjäna Guds son, och hur länge de skulle ha varit förenade med varandra.
I Bibeln står upptecknat: "Maria stannade hos henne omkring tre månader och återvände sedan hem." (Lukas 1:56). Efter detta finns det ingen biblisk berättelse om någon ytterligare kommunikation mellan Maria, Elisabet och Sakarias. Från den tid då Maria lämnade Sakarias hus började svårigheterna för Maria och Jesus. Sakarias familj skulle ha utgjort en skyddsmur för Jesus ända till slutet.
En kort tid därefter upptäckte Josef att Maria var gravid. Vilken chock han måste ha fått vid det tillfället, Maria, hans älskade trolovade, hade blivit havande utan att ha haft något förhållande med honom efter att ha stannat tre månader på en annan plats. Det var naturligt för Josef att fråga Maria vem barnet i hennes sköte tillhörde. Vad skulle ha hänt om Maria vid denna tid öppenhjärtigt hade redogjort för vad som hade hänt? Om hon hade avslöjat allting kunde det ha inneburit slutet för en klan. Så Maria svarade helt enkelt att hon var havande genom den helige ande.
Marias havandeskap började synas, och människorna i omgivningen lade märke till det. Vad skulle ha hänt om Josef hade förklarat att han inte visste någonting om det? Josef var emellertid en rättfärdig man. Han trodde på Guds uppenbarelse och försvarade Maria, och han sade att havandeskapet var hans ansvar. Maria må ha blivit förlöjligad för att ha blivit gravid under sin trolovning, men hon undgick döden genom stenande.
Josef, som älskade Maria, beskyddade henne på detta sätt i begynnelsen. Emellertid kände han en hel del vånda djupt i sitt hjärta. När Jesus en gång blev född, växte bara Josefs misstankar om vem som var far till Jesus och hans hjärta värkte. Allteftersom Jesus blev äldre blev de båda alltmer fjärran från varandra i sina hjärtan. Och till följd av detta uppstod ofta familjeproblem. Jesus betraktades som en oäkta son, och då han saknade beskydd från Sakarias familj och Josefs kärlek växte han upp med en obeskrivlig ensamhet i sitt hjärta.
Detta skulle inte ha skett om Sakarias och Elisabet, vilka hade tagit emot uppenbarelsen och andligt stöd från Gud, hade bibehållit en absolut tro. Om de hade uppfyllt sitt ansvar, skulle Maria ha fortsatt hålla kontakt med dem också efter sin tre månader långa vistelse i deras hus. Gud utvalde Sakarias familj som hela världens främsta representanter, så att de även efter Jesu födelse skulle beskydda, tjäna och förkunna honom som Messias. De skulle inte bara ha tjänat Jesus som Guds son och Messias med yttersta hängivenhet utan skulle också ha lärt sig Guds vilja genom Jesus och följt honom villkorslöst. Johannes döparen var också född att tjäna Jesus och skulle ha fullföljt sitt ansvar att leda envar han förde till ånger att tro på Jesus och ta emot frälsningen.
Men även fastän Sakarias, Elisabet och Johannes döparen först bar vittne om Jesus som Guds son, finns det inga bevis om att de tjänade honom i den egenskapen. Den respekterade prästen Sakarias var bara en åskådare. Johannes döparen stod åtskild från Jesus. Dessa omständigheter hindrade folket från att följa Jesus och gjorde hans väg mycket svår. Och när denna familj en gång förlorade tron på Jesus och började betrakta honom med mänskliga ögon, fann de inget utrymme att hjälpa honom ta emot sin brud.
Vi bör också tänka på det inflytande Josefs och Marias förhållande hade på Jesus. Marias uppgift var att återupprätta Evas och Tamars position genom gottgörelse, så hon skulle ha fortsatt att vara enbart Josefs trolovade. Enligt försynens plan kunde de inte bli man och hustru. Det var Guds önskan att de inte skulle ha sexuellt umgänge vare sig före eller efter Jesu födelse. Josef älskade fortfarande Maria sedan Jesus fötts, men Maria skulle ha haft viljan att skilja sig från Josef för att uppfostra Jesus såsom Guds son.
Men verklighetens förhållanden gjorde det svårt att göra det. Trots att Marias ursprungliga sinnelag sade henne att hon inte skulle, hade hon sexuellt umgänge med Josef. De fick barn, vilket var en upprepning av Evas misstag. Med den betingelsen invaderade Satan dem. Med undantag av Jesus så kom alla som skulle ha beskyddat Jesus under Satans dominans: hans fader, hans moder, hans Abel-lika bröder (Johannes döparen och dennes bröder) samt hans Kain-lika bröder (Josefs barn).
Jesu ord till Maria under bröllopet i Kana: "Låt mig vara, kvinna. Min stund har inte kommit än" (Johannes 2:4), avslöjar ett hjärta fyllt av förebråelse mot en moder som hjälpte till med andras bröllop men försummade att hjälpa Jesus ta emot sin brud, den viktigaste beståndsdelen i försynen. Men det perspektivet kan vi bättre förstå varför Jesus frågade: "Vem är min mor, och vilka är mina bröder?" (Matteus 12:48).
Ställd inför motståndet hos Maria, Sakarias, Elisabet och slutligen Johannes döparen, gav Jesus upp hoppet om deras beskydd i sina försök att fullborda sin mission. Därför lämnade Jesus sitt hem under sitt sökande efter en ny andlig grundval för att än en gång påbörja Frälsningens försyn.
När han nu stod utan familj och hushåll klagade Jesus: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud." (Matteus 8:20). Eftersom grundvalen för hans familjenivå gått förlorad, sökte Jesus ersätta den. Detta var hans treåriga missionsbana.
I slutet, då människor misstrodde honom och lärjungarna förlorade sin tro, tog Jesus emot Satans angrepp. Och när hans grundval rämnade gick han korsets väg. Ursprungligen kom Jesus till jorden som Messias för att ge välsignelser till lärjungarna och hela människosläktet. Han skulle bygga det syndfria himmelriket. Men på grund av den bristande tron på honom kunde han varken ta emot sin brud, bli en Sann Förälder eller uppfylla sin mission. Det var därför han lovade att återvända.
Enligt Bibeln gäller principen "Allting du binder på jorden skall vara bundet i himlen och allting du löser på jorden skall vara löst i himlen". I dag avslöjar jag därför denna sanning om Jesus och Maria i syfte att befria dem, trots motstånd från etablerade kyrkor såsom den Katolska kyrkan och Protestantiska kyrkor.
Genom välsignelsen av nya äktenskap som för vidare Guds ursprungliga blodslinje kommer de Sanna Föräldrarna att vara i stånd att ge frälsning till hela människosläktet. Människorna kommer att bli Sanna Personer genom att inympas i Guds Sanna Kärlek, Sanna Liv och Sanna Släktlinje. Ytterligare kommer Messias att etablera en Sann Familj och skapa Himmelriket på jorden. Således är det de internationella heliga bröllopen som etablerar denna nya blodslinje när Återkomstens Herre kommer i köttet.
På den stora världsvida familjens nivå gottgör Herren det som gick förlorat i Adams familj och återupprättar sant äldre sonskap, sant föräldraskap och sant konungaskap vilka skulle ha fullbordats i Adams familj. Han kommer att förvandla denna värld till Himmelriket på jorden under Guds herravälde och öppna Himmelriket i den andliga världen för medlemskap. Mänskligheten kommer att inträda i konungaskapets era både andligt och fysiskt inriktat på Gud; samt etablera en värld av seger, frihet, lycka och enhet; och skapa det Himmelska kungariket på jorden och i andevärlden, vilket är Guds skapelses ideal. Detta är principen för försynens frälsningshistoria. Jag hoppas att ni alla i framtiden också kan ta emot denna glädjefyllda nya äktenskapliga välsignelse.
Mina kära ledare och ärade gäster, jag vill åter uttrycka min uppskattning över att ni har tagit er tid att närvara vid detta viktiga möte. Jag hoppas att ni skall få en klar förståelse för försynens historias riktning så att ni kan bli sanna ledare och upprätta en fredlig värld. Må Gud välsigna er och era familjer. Tack så mycket.