Two souls dwell, alas, in my breast
Each would from the other split;
One clutches, in its dullish lust
Tight to the world with its organs' grip;
The other raises itself forcibly from dust:
High ancestral fields are its quest.
Faust I, lines 1112-7
Källa: Wikipedia
Faust är Goethes mest kända verk och anses av många vara ett av de största verk av tysk litteratur som finns. Goethe baserar dramat på det mytiska stoffet om Doktor Faustus, som sades ha sålt sin själ till djävulen. I Goethes drama utvidgas historien till en parabel, som gäller hela mänskligheten.
Faust Del ett, är en sammansatt historia. Den utspelas på flera plan, varav det första är himmelen. Mefistofeles slår vad med Gud: han säger att han kan avleda Guds favoritmänniska (Faust) bort från rättfärdighet, som strävar efter att lära sig allt. Nästa scen utspelar sig i Fausts arbetsrum där Faust, förtvivlad över fåfängan i vetenskapligt, humanitärt och religiöst lärande, vänder sig till magi för att uppfyllas av oändlig kunskap. Han misstänker dock att hans försök misslyckas. Frustrerad, funderar han på att ta sitt liv, men avvisar det som han hör ljudet av närliggande påskfirande som börjar. Han går på en promenad med sin assistent Wagner och följs hem av en herrelös pudel (liknande en vallhund).
I Fausts arbetsrum förvandlas pudelhunden till djävulen (Mefistofeles). Faust gör en överenskommelse med djävulen: djävulens kommer att göra allt som Faust vill så länge han är här på jorden, och i utbyte kommer Faust att tjäna djävulen i helvetet. Fausts överenskommelse är att om under den tid Mefistofeles tjänar Faust, Faust blir så nöjd med något djävulen ger honom att han vill stanna i det ögonblicket för alltid, kommer han att dö i det ögonblicket.
När djävulen uppmanar Faust att underteckna pakten med blod, klagar Faust att djävulen inte litar Fausts hedersord. I slutändan vinner Mefistofeles argumentet och Faust undertecknar kontraktet med en droppe av sitt eget blod. Faust har några relationer och möter sedan Margaret (även känd som Gretchen). Han är attraherad av henne och med smycken och hjälp från en granne, Marthe, drar djävulen Gretchen in i Faust armar. Faust förför Gretchen och de älskar tillsammans. Gretchen mor dör från ett sömnmedel, som ges av Gretchen för att få privatlivet så att Faust kunde besöka henne. Gretchen upptäcker att hon är gravid. Gretchen bror fördömer Faust, utmanar honom och faller död på grund av Faust och djävulen. Gretchen dränker hennes oäkta barn och döms för mordet. Faust försöker rädda Gretchen från döden genom att försöka befria henne från fängelset. När han förstår att de inte kan befria henne, flyr Faust och djävulen från platsen, medan röster från himlen förkunnar att Gretchen skall räddas.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Min tolkning av Goethe:
Goethes "Faust", skriven 1808 är djupt symbolisk och avslöjar symboliskt Människans Fall, liknande så den beskrivs i de Gudomliga Principerna, ca 130 år innan SunMyungMoon uppenbarade det 1936-42. Mefistofeles slår vad med Gud, så som Bibeln beskriver att satan överträder sina rättigheter genom att andligt sexuellt förföra Eva skapa ett "blodsband" med honom genom att "äta av frukten"!
Principerna: Eva och Adams fall innebär att genom en olaglig sexuell förening hamnade hela mänskligheten under "förtrollningen" och Satans och de fallna änglarnas herravälde.
"Samtidigt som röster från himlen förkunnar att Gretchen skall räddas." = Mänskligheten (Gretchen) kommer slutligen att frälsas, så som Principerna beskriver människan slutliga och fullständiga frälsning genom den nya syndfria 3:e Adam, Återkomstens Herre och Välsignelsen genom Sanna Föräldrar.
De unge Werthers lidanden (tyska: Die Leiden des Jungen Werthers) är en brev- och löst självbiografisk roman av Johann Wolfgang von Goethe, först publicerat år 1774, en reviderad upplaga av romanen publicerades 1787. Werther var en viktig roman av Sturm und Drang perioden i tysk litteratur, och påverkade den senare romantiska litterära rörelsen.
Den skapades under sex veckor av intensivt skrivande januari-mars 1774 och gjorde direkt den 24-årige Goethe en av de första internationella litterära kändisaar. Av alla hans verk, var denna bok den mest kända. Mot slutet av Goethes liv, blev ett personligt besök i Weimar avgörande för varje ung mans resa i Europa.
Kant utgick från Swedenborg och påvisade likheter med den dogmatiska metafysiken.
År 1766 skrev Kant sitt viktigaste verk under perioden , nämligen Träume eines Geistersehers ("En andeskådares drömmar").
Paradoxalt nog är det Kant som åtog sig vad som kunde ha blivit ett stort steg framåt, i en tid då den allmänna stämningen redan var långt bort från medeltida andlighet. Hans samtida Swedenborg, en ansedd vetenskapsman, hade grundat sin beskrivning av andliga världen, inte på något dogmatiska antaganden utan hans verkliga erfarenheter, och han hade gjort en klar åtskillnad mellan Guds rike och ett av ändliga andliga varelser. Kant uttryckte sina ambivalenta känslor i ett av hans tidiga verk, drömmar av en andeskådare, illustrerade med drömmar om metafysik, och så småningom avvisade han tanken att det var möjligt att komma fram till någon positiv slutsats om förekomsten av sådana varelser. Men under processen erkände han problemet och gjorde klart att han personligen var benägen att erkänna verkligheten av den andliga sfären.
Kants uttalande i sin första Critique (Kritik) låter ganska definitiv, både när det gäller att känna till och i fråga om att: "Ett ämne som är ständigt närvarande i rummet, men utan att fylla det ... eller en speciell grundläggande kraft i ett intuitivt sinne om framtiden av förväntningar (i stället för att bara dra slutsatsen från tidigare och nuvarande händelser), eller slutligen, en effekt i sinnet att placera sig i gemenskap av tankar med andra män, men hur avlägsna de än må vara har dessa föreställningar inte har någon grund att stå på. Trots detta finns det en avsevärd skillnad med tankarna som nämnts ovan. Kant använder helt enkelt sin kritiska metod och finner ingen anledning att rättfärdiga något uttalande på fakta som inte passar in i hans kategorier av rum-tid (förstås i en Newtonsk perspektiv), trots att han annars lutade åt andliga världens existens. Till skillnad från sina föregångare och många av hans efterföljare, säger Kant inte att stora och kroppsliga varelser och händelser i den andliga dimensionen är ipso facto en absurditet och kan inte existera. Han säger bara att det inte finns någon grund i hans system för att säga något om saken. Den andliga dimensionen förpassas till sfären av tro, där det befinner sig i gott sällskap: om Gud, odödlighet, och frågan om moral.
Sammanfattningsvis Platons värld av idéer, Kants Ding an sich (saken i sig sjölv), Hegels absoluta andar, Santayana rike av väsen, och även delar av Husserls senare transcendental-fenomenologiska idealism, med alla sina olikheter verkar ha en gemensam brist som delas av många andra uppfattningar: det är något abstrakt och overkligt i sin beskrivning om transcendens. Var och en av dessa författare är ett unikt fall, och deras tankar kan aldrig avfärdas med den enkla kommentaren att de inte riktigt förstod vad andens värld är.
Prolegomena To A Philosophical Inquiry Into The Spirit World
Journal Of Unification Studies Volume IV 2001-2002
/Claude Perrottet
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Min (Bengt de P) tolkning av Kant:
Kant var liksom Swedenborg, och senare Freud & Jung, utforskare och pionjär att påvisa den metafysiska, (läs andliga världens) realitet och påverkan i våra drömmar och dagliga liv. Principernas styrka är att tydligt uppenbara ALLA dom ANDLIGA LAGARNAS absoluta realitet. Se kapitlet om Gottgörelse, och Satans brott genom otillåten sexuell kärleksförbindelse,
Välsignelsen och Återkomsten av den 3:e Adam.
Källa: Wkipedia
I en kommentar till Immanuel Kants filosofi, överskrider Schiller dualismen mellan form och mening, med begreppet Spieltrieb ("lekfullhet") härledda från, liksom ett antal andra termer, Kants kritik av Dommen. Konflikten mellan människans materiella, sinnliga natur, och hennes förmåga att ha förnuft (Formtrieb är strävan att införa begrepp och moralisk ordning i världen), löser Schiller med den lyckliga föreningen mellan form och mening, "lekfullhet", som för honom är synonymt med konstnärlig skönhet, eller "levande form." På grundval av Spieltrieb skisserar Schiller i brevform ett framtida idealtillstånd (en utopia), där alla kommer vara nöjda, och allt vara vackert , tack vare de friheten hos lekfullheten. Schillers fokus på det logiska samspelet mellan form och mening har inspirerat en rad efterföljande estetiska filosofiska teorier, framför allt Jacques Rancière uppfattning av "estetiska reglerna för konst", samt Herbert Marcuses socialfilosofi i den andra delen av hans viktiga arbete Eros och civilisationen där han finner Schillers begrepp "lekfulhet" användbar i tänkandet på en social situation utan modernt främlingskap. Han skriver "Schillers brev syftar till att omarbeta av civilisation med stöd av den befriande kraften hos estetisk funktion: den är tänkt att innehålla möjligheten av en ny verklighetsprincip."
Ref: Friedrich Schiller
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Min tolkning av Schiller:
Detta passar väl in på Principernas beskrivning av en framtida värld utan ursprunglig synd,
samt en "ny verklighet" baserad på fritt syndfritt utbyte med den andliga världen.
Citat Principerna: "I begynnelsen gav Gud människan ett enda bud de skulle hålla tills de uppnått fullkomlighet. Skapelsens syfte skulle förverkligas inte bara genom Guds plan och arbete utan genom att människan uppfyllde sitt relativt lilla ansvar, att följa och lyda Guds bud. Så för att fullborda skapelsen så är människans ansträngning lika nödvändig som Guds.
... Anledningen att den mänskliga historien inte verkar vara annat än en ständig upprepning av syndiga gärningar, där möjligheten för en ideal värld verkar så avlägsen, är inte för att Gud inte är allsmäktig, utan därför att så få människor uppfyllde sin del av ansvaret att uppfylla Guds vilja."
Ref: Principerna Skapelsens Princip
"I skapelsen finns inte bara den synliga världen, som liknar den mänskliga kroppen, utan också den osynliga värld som liknar en människas själ. Den synliga världen finns där den fysiska kroppen rör sig inom tid och rum. Medan den osynliga världen är oändlig och evig bortom den fysiska världen. Det är där människans ande lever för evigt. Som Hebr. 8:5 uttrycker det "vad de tjänar är en skuggbild av de himmelska tingen ...". Den osynliga materiella världen är en större verklighet än denna synliga värld. Den osynliga materiella världen är subjekt till den synliga materiella världen. Precis så som människans själ är subjekt till den synliga kroppen."
Ref: Principerna Andliga Världen
Fichte såg jaget som ett i vidsträckt mening allmänt jag varav alla tänkande subjekt har del, vilket skulle kunna likställas med Gud; världsjaget manifesterar sig i individerna: individen är till för att handla/omforma världen i enlighet med världsjagets (Guds) vilja (vilken individen är del av). Människans (vars bestämning är friheten!) fria handlande är således beroende av världsviljan.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Min tolkning av Fichte:
Fichte talar om världsviljan och friheten som beroende av denna världsvilja, precis som Principerna talar om frälsningen av HELA MÄNSKLIGHETEN genom återkomsten av den nyer Adam, och välsignelsen genom Sanna Föräldrar!
Se kapitlet om Återkomsten,
Uppståndelsen
och Ideologins Tidsålder
Ref: Principerna